UBF har hållit årets stadga-enliga och program-enliga 2024 årsmöte. Möte öppnades av Anders Jacobsson, till mötesordörande valdes Mora Aronsson och till mötets sekreterare valdes Michelle Nordkvist. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2023.
Tre ledamöter Ingvar Sundh, Giulia Zacchello och Linus Söderquist avgick. Katarina Andreasson, Liselott Evasdotter och en till tillträdde. Liselott Evasdotter valdes till ny ordförande av mötet. Hon ersätter Sebastian Sundberg som blev ordinarie ledamot.
Efter mötet höll Ingvar Sundh (tillträdande revisorssuppleant) ett vackert föredrag om växter i Klippiga bergen.
Här följer lite bilder
Mötesordförande Mora Aronsson välkomnar vår nyvalda ordförande Liselott Evasdotter Foto: Anders Torsten Hasselrot
Kassör Jake Bull redogör för föreningens ekonomi som han skött galant. Foto Anders Torsten Hasselrot
Vår revisor Elisabeth Långström läser revisionsrapporten. Till vänster sitter ny-tillträdda ledamoten Katarina Andreasen. Foto Anders Torsten Hasselrot
Nytillträdande ledamoten Kristina Berggren Nieto. Kristina håller just nu på med att spika sin avhandling. Bloggen hoppas på att återkomma till din forskning så fort du får tid. Styrelsen önskar dig all lycka med din disputation. Foto Anders Torsten Hasselrot
Det är ändå rätt fint att sitta i styrelsen för UBF 🙂 Foto Anders Torsten Hasselrot
Den här kameran (Olympus tough tg-6) fick jag för drygt 4 tusen spänn och den tar enklare och ofta bättre makro-bilder än avancerade kamera-uppsättningar som kostar mer än 10 gånger så mycket……
Kameran är perfekt för inventerare och forskare då den är mycket tålig och kommer alltid vara med. Den samlar in data till varje bild såsom lufttryck/djup?, temperatur GPS data med mera. Det går också att spela in vad man ser på bilden. Man skulle också kunna tänka sig att man skapar en ’data feed’ till artportalen för att effektivisera processen. Kameran tål infrysning, du kan tappa den i berget, gräva ner den i sanden och du kan dyka ner i vattnet och ta bilder ner till 15 meters djup.
Det finns en en hel del utrustning att köpa till för att du ska kunna dyka ner till 45 meter. Systemet hade varit en dröm i den dyk-forskning som jag ägnade mig åt på 1980-talet. Det är nästan så jag får lust att ta upp den forskningen igen.
Bilderna nedan är tagna med stacknings-teknik för att öka skärpedjupet. Det är relativt lätt att ställa in den tekniken och andra fiffigheter via smarta symboler och sen är det bara att köra på.
Almlav, Gyalecta ulmi Rödlistad VU. Bilden togs i början av januari, -12 grader Celsius. Det vi ser är apothecier (fruktkroppar). Laven växer i Engsö Slotts-allé på ask. Jag går dagligen och tittar på laven och apothecierna. Ibland så är de liksom försvunna. Inom lav-forskningen har man sysslat med fotometri. Kanske skulle man även syssla med ’time laps-teknik’ Jag kan svära på att apothecierna drar ihop sig ibland. Varför gör de de?När snön precis faller kan man använda ’stacknings-teknik’ för att hitta olika former av snöflingor.
När jag försöker begripa mig på ny teknik kollar jag ofta youtube, här följer några coola länkar….
Svartpälsbihona Anthophora retusa (Rödlistad NT) besöker Tjärblomster Viscaria vulgaris på Engsö mitt i Mälaren.
Av Anders Torsten Hasselrot
Det här är en av många bildsekvenser. Bin är generellt oerhört snabba när de gör sina blombesök och förloppet nedan tog max 5 s. Skalbaggar kan däremot ägna sig åt ett och samma blombesök i timmar där de festar på både pollen och nektar. Inte sällan parar de sig också vid blombesöket. Bins blombesök lämpar sig väl för korta sekvens-tagningar.
Den här serien togs på fri hand med OM-1 kamera och 600 mm Olympus teleoptik vilket ger 24 ggr förstoring och närgränsen är 1,3 meter. Denna uppsättnng lämpar sig väl för detaljstudier av stora insekter. Antal bilder per s. var 40 och varje bild togs med korta exponeringstider (6400/1 s.) ISO var 2500 och F var 8. Jag använder aldrig blixt då jag vill se insekters beteende.
Samma utrustning används för fåglar på ganska långt avstånd. Den här morgonen fick jag fina bildsekvenser av bland annat havsörn och göktyta med samma utrustning. Utrustningen är också lätt att bära med sig på långa promenader.
Det är mycket information som kommer ut ur bildsekvenser. Det är lätt att göra tidsbudgetar men nästan varje gång jag går igenom serierna får jag en känsla av att jag upptäcker något verkligt nytt för mig men antagligen också för andra. Det är en enorm variation på vad insekter verkligen gör i blommorna. Mest fascinerande är nog blomflugornas beteende. De har utvecklat en stor diversitet av specialisering av mundelar för olika hantering av pollen och nektar som gör mig mycket exalterad.
Att syssla med beteende studier av insekters blom-besök är riktigt kul och jag tar gärna med mig fotografi-nördar på vandringar. Man behöver inte ens vara nörd. På den här utflykten hade jag med mig Matts Bergmark som visade mig sin barndoms fina platser vid den östra delen av Engsö.
Länk till Svartpälsbiets ekologi: https://artfakta.se/artinformation/taxa/anthophora-retusa-102690/detaljer
Länk till Tjärblomsters ekologi: https://artfakta.se/artinformation/taxa/viscaria-vulgaris-220975/detaljer
Bildsekvens
Biet sitter på blomma 1 och suger nektar. Hon verkar inte samla pollen eftersom det är helt tomt vid de ’hår’ som samlar in pollen. Fast ändå inte, pollen med samma färg som finns på ståndarna hos tjärblomster sitter faktiskt på håren framför ögonen ????!!!! Det är väl i så fall en nyhet? Om nu tjärblomster-blomman skall utnyttja svartpälsbin som pollinatör är det just så det måste gå till. Det blir uppenbart när man examinerar denna bildserie och de extra bilder jag sparat.Biet börjar lämna blomma 1 med mundelar ute.Biet fortsätter att lämna blomma 1 med mundelarna uteHon fortsätter baklänges tills hon får syn på en ny blomma, blomma 2Här närmar hon sig blomma 2 fortfarande med mundelarna uteHon närmar sig blomma 2 och börjar fälla bak sina mundelarNär hon landar på blomma 2 viker hon bak sina mundelar fullt ut. När hon landat på blomma 2 fäller hon fram sina mundelar för att ta sig ner till blommans nektarier.
Riddarsporre, Consolida regalis Gray, På Engsö finns det knappt blåklint i vetefälten här dominerar istället riddarsporren
Dr. Flor Rhebergen studerar solitära bin som vi har gott om på Engsö.
Det finns fortfarande ett tiotal platser kvar om ni tar er till Engsö själva.
Här följer Flors senaste uppdatering om de praktiska detaljerna.
Dear participants to this weekend’s excursion to Engsö,
On behalf of the Svenska Växtgeografiska Sällskapet I am very happy to invite you all to the wonderful island of Engsö (or Ängsö). We will have a great time exploring the island’s natural and cultural history, with a particular focus on the many red-listed plant species that occur there!
Travel to Engsö
We will begin our excursion on Friday morning (1/7), ~10:00 AM. If you are planning to come with your own car, you can drive to Utsikten straight away (address: Ängsö Berg 7, Västerås). If you do not have a car, we can arrange carpooling from EBC in Uppsala on Friday morning. Alternatively, we can pick you up in Enköping. So I need to know the following things:
– Do you plan on coming the whole weekend, from Friday morning until Sunday afternoon?
– Do you take your own car, or do you need a ride?
Please send me a reply with this information, so I can work out how we can get everyone to (and from) Engsö.
Food
On Saturday and Sunday lunch will be prepared for us. Dinner (Friday, Saturday) and breakfast (Saturday, Sunday) I will take care of, hopefully with some of your help… Apparently we have a nice kitchen at Utsikten, and the possibility for barbecue. So I need to know the following things:
– Are you vegetarian, do you have any allergies, or are there other food-related issues that need to be considered?
For Friday, please bring your own lunch.
Excursion fee
I have to calculate exactly what the excursion fee will be (covering e.g. food and accommodation), but it will definitely not be more (and probably less) than the price in the original announcement (SEK 1200). Note that the SVS will cover the fee for BSc, MSc and PhD students, so students can participate free of charge. So please inform me if you are a student!
A list of things to bring:
– Bedsheets. We have beds, but no sheets.
– Good walking shoes. We are going to walk a lot, and not always on very even terrain.
– Water bottle.
– Lunch for Friday.
– Sunscreen and raincoat. The weather forecast is a bit unstable for the weekend, there might be rain.
– Something fun for the evenings.
– Swimming clothes. We will have the opportunity to go for a swim in lake Mälaren, if the weather is good.
Please reply to me as soon as possible, with the answers to the questions above!
Best,
Flor Rhebergen / Svenska Växtgeografiska Sällskapet
073 706 78 74
PS: there is still space for more people to spend the weekend on Engsö. You are encouraged to invite more people, especially students, to the excursion! New participants should send me an email. florrhebergen@gmail.com
I helgen var jag och kajkade runt längs dikena i Hållnäs, Norduppland. Hållnäs är ett känt eldorado för både botanister och entomologer. Området är unikt på många sett med sina stora bestånd av brudborste, väddklint, klasefibblor, gigantiska hökfiblor och toppklockor som samsas och frodas i dikena så här års. Häng med på en liten bildvisning.
Topp klocka, Campanula glomerata L. Första blommorna i blom-samlingarna blommar Toppklocka i knoppToppklockaÅkervädd, Knautia arvensis (L.) Coult. i full blomÅkervädd, sen knopp, vad är det för baggar?Åkervädd i tidig knopp… Vad är det för skinnbagsnymfer…?Väddklint, Centaurea scabiosa L.Väddklint, knoppBrudborste, Cirsium heterophyllum (L.) HillTäta bestånd av brudborste längs vägarna.Humleblomster, Geum rivaleBergspring, Melica nutans
Ormrot, Bistorta vivipara
Olika färgvarianter av midsommarblomster, Geranium sylvaticum
Olvon, Viburnum opolus finns ofta vid vägkanterna i hela regionenHöskallra, Rhiantus angustifolius, ÄngskärFält där höskallra dominerarÄngsklocka, Campanula patulaKlasefibbla, Crepis praemorsa Täta bestånd av Klasefibbla är vanligt förekommande längs dikena. Arten gynnas av sen slåtter.
En liten studie av knoppar i Lingnåre kulturresarvat överst vänster Kärrtistel, Cirsium palustre, överst höger Rödklint, Centaurea jacea och nederst Ängsskära, Serratula tinctoria.
Brudsporre, Gymnadenia conopsea blommar i Lignåre kulturreservat
BrudsporreSårläka, Sanicula europaea
Diverse Pyrolor, Vad är det för Pyrolor jag hittat?
Får man slå till med Jungfru Marie nycklar, Dactylorhiza maculata, kolla blad nedan
Hej tog lite bilder för att hylla alla mödrar och visa lite av blomsterprakten just nu här ute. Glöm inte att anmäla er till föreningens exkursion hit första helgen i juli. Exkursionen finns under programfliken på den här bloggen.
Hagtorn, Crataegus sp. Äkta vallört, Symphytum officinale L. är vanlig islottsområdet På väg ner till sjön….(Stamdal)Svart trolldruva, Actaea spicata L.Tjärblomster, Viscaria vulgaris BernhMandelblomma, Saxifraga granulata L. Rockentrav, Turritis glabra LLundtrav, Arabis hirsuta (L.) Scop.Styvmorsviol, Viola tricolor L.Liljekonvalj, Convallaria majalis L.Getrams, Polygonatum odoratum (Mill.) DruceGåsvikenHästkastanj, Aesculus hippocastanum L. (Tillbaks till slottsområdet)Tre olika syrener dofter underbart…….
Ryl Chimaphila umbellata på annan plats i Uppland (Högstaåsen) under blomningen 1 augusti 2017.
Söndag 24 oktober samlades 15 botanister vid parkeringen till Billuddens naturreservat i nordligaste Älvkarleby kommun vid 10:30-tiden. Dagen till ära var UBF även förstärkta med fyra botanister från Gävle-trakten. Ett regnområde hade passerat på morgonen men resten av dagen var det uppehåll och behagliga temperaturer. Deltagarna instruerades om hur inventeringen skulle gå till, fick papperssnitslar för att kunna markera redan räknade skott och undvika dubbelräkning, samt kartor över tidigare fynduppgifter av ryl Chimaphila umbellata i skogen innanför Brämsand med tillhörande protokoll att notera antalet skott, varav antalet fertila skott, och deras koordinater.
Elva av de 15 deltagarna på rylväktarexkursionen vid Brämsand, från vänster: Anneli Sandström, Helene Larsson, Per Enflo, Lena Enflo, vovven Vivi, Tommy Löfgren, Urban Selander, Mona Jensen, Aino Matthis, Inger Carlsson, Tomas Troschke och Lotta Delin. Carl Lehto, Ola Löfgren, Michelle Nordkvist (samt fotografen) saknas på bilden.
Det fanns tidigare 257 fynd av ryl i området sedan år 2000 över ett 40 ha stort område, med en totalskattning av drygt 2000 skott (Jonsell 2010). Men det fanns en misstanke om att antalet var en underskattning så därför kändes det angeläget att göra en systematisk inventering och skapa en bas för framtida uppföljning av utvecklingen.
Vissa av oss inventerade tillsammans medan andra gick en och en. För egen del var det första vistelsen i skogsområdet och jag blev genast imponerad av den fina sandtallskogen, som dessutom är känd som en hotspot för ovanliga kalkbarrskogssvampar.
Bedagad lilaköttig taggsvamp funnen av Tomas Troschke.
När dagen var slut och vi hade sammanställt resultaten landade totalsumman på hela 165 koordinatsatta dellokaler med 19 246 skott (varav 22,9 % var fertila, dvs. hade frukter), vilken därmed innebar en höjning av den tidigare summan med en tiopotens. Dessutom hann vi inte kamma av mer än ungefär halva området. Det flitigaste gänget, med Tommy Löfgren, Aino Matthis och Mona Jensen, fick ihop 10 461 skott i områdets nordligaste del.
Dessutom räknades 216 skott av knärot Goodyera repens, de flesta noterade av Anneli Sandström i områdets östra del, och minst 36 fruktställningar av kal tallört Hypopitys hypophegea, som är kalkbunden medan vanlig tallört H. monotropa också finns i surare skog (även enstaka fröställningar av vanlig tallört noterades här). Det fanns även gott om grönpyrola Pyrola chlorantha i området – Årets växt under nästa år (2022). Tomas Troschke uppmärksammade oss också på bedagade förekomster av den sällsynta lilaköttig taggsvamp Hydnellum fuligineoviolaceum.
Fynd av ryl vid Brämsand, Älvkarleby. Orangea trianglar: 2021-10-24; blå kvadrater: 2021-11-05–06; gula cirklar: innan dessa datum åren 2000-2021. Karta baserad på fyndkarta i Artportalen på ortofotokarta från Lantmäteriet.Antalet skott per fyndplats vid Brämsand 24 oktober-6 november 2021, där storleken på cirkeln är proportionerlig mot antalet räknade skott. Den största koordinatsatta dellokalen innehöll 1285 skott medan de minsta innehöll ett skott. Fyndkarta från Artportalen på Open Street Map.
Den 5-6 november kompletterade Tommy och jag genom att räkna ytterligare 4 878 skott, varav 13,7 % fertila, på 44 dellokaler (resulterande i en totalsumma av 24 124 skott under de två senaste veckorna). Vi får se om det blir fler inventeringar under senhösten och vintern – det är bara att åka ut och komplettera i de delar som vi inte hann besöka!
Summan för ryl innebär att Brämsand nu ståtar med Sveriges största (kvantifierade) population av arten! Andra stora svenska populationer är Högstaåsen, norr om Uppsala, med 16 179 skott 2016-2017, Horna Fure i Skåne med 7 872 skott i augusti-september 2020, Höja i Värmland med 5 362 skott 24 juli 2011 samt Gotska Sandön med 8 134 skott 26-29 juli 2019 (Gotska Sandön är dock mycket större till ytan än de övriga lokalerna och har många separata lokaler, så jämförelsen blir lite orättvis; Sundberg 2017a, b, Sundberg & Andersson 2020).
Ryl bland renlavsmattor.
Andelen fertila skott var betydligt högre än på Högstaåsen (14,7 %) vilket kan förklaras av att växtplatserna generellt var ljusare vid Brämsand. Riktigt stora (omkring 1000 skott) och rikligt fertila delpopulationer fanns i bryn och i mindre gläntor i området. Det som var ovant för mig var att rylen ibland sällskapade med kattfot och även växte i täta mattor av renlavar, vilket jag inte har sett tidigare.
Det var även intressant att ryl hittades, om än ganska sparsamt, i ytor som hade naturvårdsbränts under de senaste åren och sannolikt hade överlevt branden genom relativt djupt liggande jordstammar. Det var dock märkligt att inte ett enda skott av någon lummer noterades i skogen trots att miljön verkar lämplig främst för mattlummer Lycopodium clavatum, plattlummer L. complanatum eller mellanlummer L. zeilleri – skyr de den kalkrika sanden?
Bränd del av sandtallskogen, där det fanns lite ryl. Foto: Anneli Sandström.
Jag har fått flera frågor om denna och andra relativt nyligen funna stora lokaler för ryl påverkar artens rödlistestatus. Flera upprepade provinsflorainventeringar visar att antalet lokaler har minskat starkt under de senaste 50-100 åren, som en följd av hyggesskogsbruk, förtätade och grandominerade skogar samt upphörande skogsbete (Sundberg 2017a, Artfakta 2021).
Några av dessa relativt unga jättelokaler kan i viss mån kompensera för bortfallet av många, mindre lokaler, vilket möjligen kan motivera att arten rödlistas i en lägre rödlistekategori. Både Horna Fure i Skåne och stora delar av Brämsandsskogen har endast omkring 100 år på nacken och är delvis resultaten av aktiv plantering av tall för att binda sand (Delin 2013), så på åtminstone dessa lokaler bör rylen ha ökat starkt.
Älvkarleby fortsätter att överraska – en historiskt något missad botanisk (även mykologisk och entomologisk) godispåse formad av sanden, kalken, landhöjningen, havet, älven och militären.
Ett stort tack till alla som var med och som var så entusiastiska denna behagliga höstdag!
Rylskott med frukter bland grå renlav, islandslav och väggmossa.
Ormrot Bistorta vivipara (L.) Delarbre, blomknopparna går att äta och smakar mandel.
Ett uppdrag som jag haft under 2021 blev att vara ’Side Kick’ till Klara Granlöf från Biotopia då vi besökte kulturreservatet Lingnåre i Hållnäs, Norduppland för att förevisa ätliga växter, medicinalväxter och andra nyttoväxter.
Hennes val föll på Lingnåre då det är ett kulturreservat. Man får plocka växter för att äta dem om de inte är fridlysta. Själv har jag besökt Lingnåre otaliga gånger då min fru har sitt barndomshem i Fagerviken inte långt därifrån.
Ängsskära Serratula tinctoria L. och Klara i bakgrundenKlara Granlöf från Biotopia
Det var fortfarande en hel del Covid-restriktioner som gällde, men ändå kom det 14 personer så vi fick gruppera oss lite. Någon kom från Uppsala och hade cyklat från tågstationen i Örbyhus en sträcka på ca 3 mil. De som kom var väldigt kunniga.
Växter som åts var bland annat ormrot (blomknoppar som smakar mandel) olika syror. Medicinalväxten daggkåpa funkar mot lös mage och kan vara bra att ha då man ska föda barn. Johannesörtens saft är lugnande och så vidare. Klara hade gjort ett jättefint ’ätliga-växter’-bingo med egna bilder som var uppskattat.
Olika varianter av midsommarblomster Geranium sylvaticum L.Klasefibblor Crepis praemorsa (L.) Walther i mängder
Lingnåre är en plats där man har sen slåtter alldeles bredvid en hage där man har bete under hela sommarsäsongen. Slåtterängen slås först i början av september. Slåtterängen domineras av klasefibblor, ängskära och tvåblad. Både klasefibblorna och ängsskärorna är större och fetare än vad jag någonsin beskådat någon annanstans.
Båda arterna är kända för att vara slåttergynnade. Det tycks stämma för man hittar varken ängsskära eller klasefibblor i den betade hagen utanför. Där växte dock stora bestånd av ängsklocka trots hårt betningstryck.
Lingnåre är oerhört intressant att ha som referenslokal för Kocktorp-Hagalund på Engsö mitt i Mälaren där jag bor. Vid Kocktorp och Hagalund idkas ’tidigt’ och ’sent bete’. Sent bete simulerar sen slåtter. Det fungerar någorlunda för ängsskära som faktiskt finns i stora bestånd i regionen ’sent bete’. Korna äter dock ängsskäran så fort de släpps in i hagen. Klasefibblorna däremot kan ätas upp nästan omedelbart av dovhjort. Så, de finns knappt kvar då korna släpps på.
Brudsporre Gymnadenia conopsea (L.) R. Br. och tvåblad Neottia ovata (L.) Buff. & Fingerh.Blommor hos tvåbladNatt och dag Melampyrum nemorosum L.Ängsklocka Campanula patula L
Lagom till vår utflykt hade brudsporren börjat slå ut. Tillsammans med dem satt vi och fikade och hade trevligt. Det var väldigt vackert.
Vi skildes åt och cyklisten bar iväg de tre milen tillbaks till tågstationen.
