Lingnåre kulturreservat den 23 juni med och Biotopia

Av Anders Torsten Hasselrot

Ormrot Bistorta vivipara (L.) Delarbre, blomknopparna går att äta och smakar mandel.

Ett uppdrag som jag haft under 2021 blev att vara ’Side Kick’ till Klara Granlöf från Biotopia då vi besökte kulturreservatet Lingnåre i Hållnäs, Norduppland för att förevisa ätliga växter, medicinalväxter och andra nyttoväxter.

Länk till Lingnåre kulturreservat

Hennes val föll på Lingnåre då det är ett kulturreservat. Man får plocka växter för att äta dem om de inte är fridlysta. Själv har jag besökt Lingnåre otaliga gånger då min fru har sitt barndomshem i Fagerviken inte långt därifrån.

Ängsskära Serratula tinctoria L. och Klara i bakgrunden
Klara Granlöf från Biotopia

Det var fortfarande en hel del Covid-restriktioner som gällde, men ändå kom det 14 personer så vi fick gruppera oss lite. Någon kom från Uppsala och hade cyklat från tågstationen i Örbyhus en sträcka på ca 3 mil. De som kom var väldigt kunniga.

Växter som åts var bland annat ormrot (blomknoppar som smakar mandel) olika syror. Medicinalväxten daggkåpa funkar mot lös mage och kan vara bra att ha då man ska föda barn. Johannesörtens saft är lugnande och så vidare. Klara hade gjort ett jättefint ’ätliga-växter’-bingo med egna bilder som var uppskattat.

Klasefibblor Crepis praemorsa (L.) Walther i mängder

Lingnåre är en plats där man har sen slåtter alldeles bredvid en hage där man har bete under hela sommarsäsongen. Slåtterängen slås först i början av september. Slåtterängen domineras av klasefibblor, ängskära och tvåblad. Både klasefibblorna och ängsskärorna är större och fetare än vad jag någonsin beskådat någon annanstans.

Båda arterna är kända för att vara slåttergynnade. Det tycks stämma för man hittar varken ängsskära eller klasefibblor i den betade hagen utanför. Där växte dock stora bestånd av ängsklocka trots hårt betningstryck.

Lingnåre är oerhört intressant att ha som referenslokal för Kocktorp-Hagalund på Engsö mitt i Mälaren där jag bor. Vid Kocktorp och Hagalund idkas ’tidigt’ och ’sent bete’. Sent bete simulerar sen slåtter. Det fungerar någorlunda för ängsskära som faktiskt finns i stora bestånd i regionen ’sent bete’. Korna äter dock ängsskäran så fort de släpps in i hagen. Klasefibblorna däremot kan ätas upp nästan omedelbart av dovhjort. Så, de finns knappt kvar då korna släpps på.

Brudsporre Gymnadenia conopsea (L.) R. Br. och tvåblad Neottia ovata (L.) Buff. & Fingerh.
Blommor hos tvåblad
Natt och dag Melampyrum nemorosum L.
Ängsklocka Campanula patula L

Lagom till vår utflykt hade brudsporren börjat slå ut. Tillsammans med dem satt vi och fikade och hade trevligt. Det var väldigt vackert.

Vi skildes åt och cyklisten bar iväg de tre milen tillbaks till tågstationen.