Grundande
Redan 1853 bildades Naturvetenskapliga Studentsällskapet i Uppsala, som indelades i tre ”sectioner”: den Botanico-Zoologiska, den Fysico-Matematiska och den Chemico-Mineralogiska. Ganska snart väcktes förslaget att dela Botanico-Zoologiska Sectionen – botanisterna tyckte inte att zoologerna visade tillräckligt stort intresse – och den 14 mars 1864 skedde detta. Botaniska sektionen var född!
De tidiga sammankomsterna
Ända från början spelade Sektionen en viktig roll i biologistudenternas tillvaro. Den var ett forum där botanister av alla åldrar, grader och inriktningar kunde träffas och utbyta åsikter. Sammankomsterna fyllde förr samma funktion som dagens forskarseminarier vid de olika institutionerna, där dagsaktuella vetenskapliga frågor togs upp. Reseskildringar var vanliga då liksom nu, men föredragen kunde också utvecklas till livliga diskussioner om t.ex. växtgeografi, utvecklingslära, blombiologi och växtfysiologi. Sammankomst hölls så ofta som var fjortonde dag och följdes ofta av en s.k. postsektion, vilket innebar att man gick till någon krog och fortsatte diskutera. Bland föreningens medlemmar och föredragshållare genom tiderna finns storheter som Elias Fries, Rutger Sernander, Carl Skottsberg, Einar Du Rietz och Nils Hylander.
Exkursioner
Exkursioner anordnades förstås också, både dagsutflykter till mål i Uppsalas omgivningar och längre resor som t.ex. till Öland och Blå Jungfrun 1932 och till Öregrund 1935. En gammal tradition, som började redan 1867 och fortsatte åtminstone fram till 1940-talet, var den årliga vårutflykten till Linnés Hammarby (populärt kallad ”Hammarbyfyllan”). Denna sedvänja togs upp igen i början av 2000-talet – dock inte på Linnés födelsedag den 23 maj, som var brukligt förr, och kanske inte med de traditionella mängderna starka drycker.
Senare tid
När institutionerna införde forskarseminarier minskade Sektionens betydelse, och dess aktivitet var länge ganska låg. På 1980-talet återupptogs dock verksamheten av några forskarstuderande, och Botaniska sektionen blev en förening att räkna med igen. Idag är medlemsantalet på uppgående, och ämnesområdena för föredrag och exkursioner har breddats för att tillgodose alla smakriktningar hos botanik- och naturintresserade människor. Vid årsmötet 2009-01-28 bytte föreningen namn till Upplands Botaniska Förening (UBF) för att tydligare svara mot verksamhetsområdet och att föreningen inte längre var en rent akademisk företeelse. Naturvetenskapliga Studentsällskapet lades ned 30 maj 2018 efter 165 år, då det inte hade varit levande på många år, men UBF blomstrar som aldrig förr.
Upplandsfloran
Boken Upplands flora, med Lena Jonsell som redaktör, är en presentation av vilda och förvildade kärlväxter inom landskapet Uppland. Boken inleds med en beskrivning av landskapet och förutsättningarna för floran sett till variationer i geologi, klimat och mänsklig påverkan. Därefter följer en förteckning över landskapets vilda kärlväxter sett till förekomst och utbredning. Över 2 800 arter presenteras i boken och 1 100 illustreras med utbredningskartor.
Boken kom ut år 2010 och är ett resultat av ett ideellt inventeringsarbete av över 200 personer under 15 års tid. Arbete leddes av en särskild projektgrupp med stöd av Upplands Botaniska Förening och Botaniska Sällskapet i Stockholm. Boken börjar bli svår att få tag i då lagren är i princip tömda men den finns att få tag i hos vissa bokhandlare och antikvariat.
I en separat artikel i Svensk Botanisk Tidskrift (Maad m.fl. 2009) analyserades de floraförändringar som skett främst från tiden kring Erik Almquists doktorsavhandling Upplands Vegetation och flora (1929) och den moderna inventeringen.
Litteratur*
Almquist, E. 1929. Upplands vegetation och flora. Acta Phytogeographica Suecica 1: 1–622 (+ kartbilaga).
Lindeberg, G. 1986. Botaniska sektionen i Uppsala. Glimtar från verksamheten under 1930- och 1940-talen. Svensk Botanisk Tidskrift 80: 403-410.
Maad, J., Sundberg, S., Stolpe, P. & Jonsell, L. 2009. Floraförändringar i Uppland under 1900-talet – en analys från Projekt Upplands flora. Svensk Botanisk Tidskrift 103(2): 67–104.
Svedelius, N. 1940. Botaniska sektionen i Uppsala 75 år. En återblick på sektionens äldre historia. Svensk Botanisk Tidskrift 34: 173-233.
*Samtliga referenser finns att ladda ned via Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).